2025.12.09
Regeringens förslag om sänkt matmoms omfattar inte mat som serveras på restaurang, café och konditori. Det riskerar att slå hårt mot restaurangbranschen. I en debattartikel publicerad i Dagens industri lyfter Irene Waldemarson, VD Martin & Servera Restauranghandel, tillsammans med andra företrädare för branschen behovet av en konsekvent momssänkning.
Vi, som företrädare för hela den svenska livsmedelskedjan, anser att en sänkning av matmomsen behöver vara konsekvent och omfatta all mat, oavsett var den köps och avnjuts, skriver bland annat Jonas Siljhammar, VD Visita och Lena-Liisa Tengblad, VD Gröna arbetsgivare.
Det riskerar att få olyckliga konsekvenser för jobben, försvåra för en redan ansträngd bransch och underminera en lyckad arbetsmarknadsreform och den efterlängtade sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga. Vi, som företrädare för hela den svenska livsmedelskedjan, anser att en sänkning av matmomsen behöver vara konsekvent och omfatta all mat, oavsett var den köps och avnjuts.
Regeringen har genom livsmedelsstrategin 2.0 ambitionen att öka produktionen av svenska livsmedel. Ett mål som enbart kan nås om efterfrågan på svenskproducerad mat ökar. En högre prisskillnad mellan butik och restaurang är därför kontraproduktivt om målet är att öka andelen svenskt, både totalt och av det som säljs på restaurang.
För att förstå riskerna med det nuvarande förslaget behöver vi se tillbaka på den framgångsrika reform som genomfördes 2012. Då fattades det naturliga beslutet att harmonisera momsen på all mat till 12 procent. Syftet var att förenkla, skapa sund konkurrens och framför allt stimulera sysselsättningen.
Utvärderingar från instanser som Tillväxtanalys och Konjunkturinstitutet har bekräftat att reformen blev en kraftfull jobbmotor, inte minst för grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden.
Tillväxtanalys beräknade till exempel att reformen ledde till över 11 000 nya heltidsanställningar. I en tid av ekonomisk återhämtning stod restaurangbranschen för en oproportionerligt stor del av den totala sysselsättningsökningen i Sverige. För ytterligare tusentals unga och utlandsfödda blev restaurangnäringen den första och avgörande dörren in i det svenska arbetslivet. Det var en reform som skapade verkliga möjligheter och bidrog till en bättre integration.
Att nu, med detta positiva facit, välja att återinföra en differentierad moms är att bortse från lärdomarna. Förslaget riskerar att omintetgöra de effekter som den tidigare reformen med harmoniserad moms skapade. Frågan vi måste ställa oss är varför Sverige ska överge en modell som bevisligen fungerar?
Restaurangnäringen har, likt många andra branscher, haft flera utmanande år. Försäljningsvolymen har minskat under en längre period och antalet konkurser är dubbelt så högt som normalt. Företagen pressas av höjda kostnader, samtidigt som hushållens minskade köpkraft innebär utmaningar. Att i detta läge införa en politik som skapar en relativ prishöjning på mat på restaurang jämfört med annan mat vore ologiskt och olyckligt. Det riskerar att ytterligare dämpa efterfrågan och försvåra för företag som redan kämpar.
Utöver detta tillkommer en betydande administrativ börda. Före 2012 lades stora resurser, både hos företag och hos Skatteverket, på att hantera komplicerade gränsdragningsfrågor. Nu återinförs ett system som innebär att företagare tvingas lägga tid och pengar på att hantera komplexa regler, istället för att utveckla sin verksamhet och skapa jobb. Regeringens egen promemoria uppskattar den administrativa merkostnaden till cirka 300 miljoner kronor årligen – resurser som kunde ha använts betydligt bättre. Gränsdragningsproblematiken öppnar också dörren för de skattefel och det fusk som var ett dokumenterat problem före 2012.
Seriösa företagare som följer reglerna missgynnas, vilket aldrig kan vara syftet med en reform.
En försvagad restaurangnäring påverkar besöksnäringen och hela den svenska livsmedelskedjan då restaurangerna är en viktig försäljningskanal för de svenska livsmedelsproducenterna. Lantbrukens förhoppningar på sänkt matmoms är att efterfrågan på svenskproducerat ökar samtidigt som marginalerna stärks i hela kedjan. Minskad efterfrågan från restauranger slår direkt mot producentledet och försvårar arbetet för en stärkt svensk livsmedelsförsörjning.
Regeringens intention är god, men förslaget behöver justeras för att inte orsaka mer skada än nytta. De negativa konsekvenserna av att undanta restaurangerna är för stora för att ignoreras. Vår uppmaning är därför enkel och tydlig: Tänk om. Bygg vidare på de positiva erfarenheterna från 2012 års reform genom att harmonisera momsen så att den blir ett konkurrensneutralt verktyg.
Skapa en reform som är enkel, rättvis och som stärker hela den svenska livsmedelskedjan inklusive restaurangbranschen. Det är en politik som gynnar både hushållen, företagen och jobben i hela Sverige.
Martin Lundell, VD Sveriges bagare och konditorer
Jonas Siljhammar, VD Visita
Lena-Liisa Tengblad, VD Gröna arbetsgivare
Styrelsen för Livsmedelsgrossisterna genom Irene Waldemarson, VD Martin & Servera Restauranghandel
På bild: Irene Waldemarson, VD Martin & Servera Restauranghandel
Publicerad2025-11-01
