Relaterat
Fullkorn hittar du vanligtvis från spannmål som vete, råg, havre och korn. Det kan vara hela korn, eller korn som har krossats eller malts till ett mjöl. Spannmålet behöver alltså inte vara helt för att kallas fullkorn, utan det viktiga är att alla delar av kornet finns med.
Fullkornsprodukter innehåller mer näring och fibrer än motsvarande produkter gjorda på vitt mjöl. Det ger en längre mättnadskänsla och bidrar till bättre folkhälsa. Dessutom kan fullkorn vara lite rikare på protein.
Spannmål odlas på en tredjedel av Sveriges jordbruksmark och har generellt låg klimatpåverkan. Även förädlade spannmål som pasta och bröd påverkar klimatet i liten grad jämfört med animaliska livsmedel.
När du väljer svenskt fullkorn bidrar du till en starkare livsmedelsförsörjning, fler arbetstillfällen och en levande landsbygd.
Spannmål odlas på en tredjedel av Sveriges jordbruksmark och har generellt låg klimatpåverkan. Även förädlade spannmål som pasta och bröd påverkar klimatet i liten grad jämfört med animaliska livsmedel.
När du väljer svenskt fullkorn bidrar du till en starkare livsmedelsförsörjning, fler arbetstillfällen och en levande landsbygd.
Mer smak och textur
Med en bredare palett av näringsämnen blir fullkornsprodukter mer smakrika. Beroende på typ av fullkorn bidrar det också med en uppskattad textur till bröd och maträtter.
FullkornsFrämjandet - ett partnerskap mellan myndigheter, näringsliv, akademi och offentliga måltidsverksamheter
Allt fler offentliga kök väljer fullkorn framför vitt mjöl. Det är ett enkelt steg som gör stor skillnad – för hälsan, för klimatet och för svensk livsmedelsproduktion. Genom initiativ som FullkornsFrämjandet samlas nu forskare, producenter och måltidsverksamheter i ett gemensamt mål: att göra fullkorn till det självklara valet på tallriken.
Samarbetet startade hösten 2024 och samlar aktörer från forskning och universitet till producenter och branschföreningar.
– Vi såg ett behov av att samla kraften i hela kedjan – från forskning och produktion till måltidsverksamheter. I Danmark har man länge haft ett liknande samarbete, och nu gör vi det i Sverige också, säger Maria Alexandersson, projektledare FullkornsFrämjandet.
Varför just fullkorn?
Fullkorn innebär att hela spannmålet används – skal, kärna och grodd. Det kan vara vete, råg, havre eller korn. Till skillnad från siktat mjöl där mycket av näringen försvinner, bevaras fibrer, mineraler, antioxidanter och vitaminer i fullkornet.
– Om man ska göra en enda sak för sin hälsa, så är det att äta mer fullkorn, säger Maria. Ett högt intag av fullkorn minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, tarmcancer och typ 2-diabetes – och bidrar dessutom till stabilare blodsocker, bättre tarmhälsa och längre mättnadskänsla. För kroppen innebär det att man får en jämnare energinivå under dagen och ett starkare skydd mot flera livsstilsrelaterade sjukdomar.
Särskilt viktigt är fiberinnehållet. Fibrerna fungerar som bränsle för tarmfloran och gynnar de goda bakterier som påverkar både immunförsvar och välbefinnande. En välmående tarmflora har i sin tur kopplats till både fysisk och psykisk hälsa – från matsmältning till koncentration och humör.
I Sverige äter vuxna i genomsnitt cirka 42 gram fullkorn per dag, medan rekommendationen från Livsmedelsverket ligger på 90 gram. För att nå dit behöver konsumtionen mer än fördubblas under det kommande decenniet. De största hälsoeffekterna uppstår redan när man går från låga nivåer till måttliga – vilket betyder att även små förändringar, som att byta ut vitt bröd mot fullkornsbröd eller vanlig pasta mot fullkornspasta några gånger i veckan, gör påtaglig skillnad.
Fullkorn, klimat och svenska råvaror
Att välja fullkorn handlar inte bara om näringsinnehåll. Det handlar också om klimat och svensk livsmedelsproduktion.
– Spannmål är något vi kan odla här. Vi är i princip självförsörjande på det, säger Maria. Om vi tar tillvara hela kornet, inte bara kärnan, så användes
Dessutom har bröd, gröt och pasta av fullkorn betydligt lägre klimatpåverkan än animaliska livsmedel. Det gör fullkorn till ett naturligt val för alla som vill kombinera smak, hälsa och hållbarhet på tallriken, berättar Maria.
När teorin möter praktiken
Ett av FullkornsFrämjandets projekt heter Fullkornslyftet, och engagerar omkring 10 000 barn i Västra Götalandsregionen att äta mer fullkorn. Där får kökspersonal utbildning och inspiration i hur fullkorn kan användas i vardagen. Det handlar inte bara om att byta mjöl eller pasta utan också visa vad det betyder för barnen, eleverna och de äldre. Barn som äter mer fullkorn blir mättare, orkar koncentrera sig längre och får bättre näringsintag – utan att det blir dyrare för köken.
Fullkorn i offentliga kök – tre enkla steg
För offentliga kök som vill börja jobba mer med fullkorn redan imorgon, är råden enkla:
- Börja med pastan. Välj fullkornspasta i en rätt som har en såsig bas, till exempel köttfärssås – då upplevs skillnaden mindre.
- Se över brödet. Använder ni eget mjöl – använd minst 30 procent fullkorn i mjölblandningen. Köper ni in bröd – välj nyckelhålsmärkt.
- Gör knäckebrödsstationen attraktiv. Välj knäckebröd med fullkorn i och servera med goda röror och grönsaker. Då blir det både roligare och nyttigare att välja fullkorn.
Från kunskap till vana – hur får vi fler att välja fullkorn?
Att förändra matvanor tar tid, särskilt när det handlar om något så vardagligt som pasta, ris och bröd. FullkornsFrämjandet ser därför informationsinsatser och inspiration i köken som avgörande steg mot långsiktig förändring. Kunskap behöver omsättas i praktik – det ska vara enkelt, gott och självklart att välja fullkorn.
Engagemanget hos kockar, pedagoger och kostchefer spelar en stor roll. När de lyfter fram fullkorn som en naturlig del av måltiden skapas nyfikenhet och vilja att prova. Det handlar om att bygga ett intresse kring maten där fullkorn inte ses som ett alternativ, utan som en självklar och smakrik del av måltiden. Målet är att göra det lika naturligt att välja fullkorn som att servera grönsaker – för hälsan, smaken och framtiden.
En framtid med mer fullkorn
Genom att öka fullkornsintaget tar offentliga måltidsverksamheter steg mot bättre folkhälsa, hållbar kosthållning och ett mer robust livsmedelssystem. Och varje byte gör skillnad.
Varje gång en elev får en lunch med fullkornsbulgur från svensk råvara, varje gång en patient serveras havregrynsgröt till frukost, och varje gång ett äldreboende byter till rågbröd med hög fiberhalt – då byggs både en god måltid, en stark hälsa och en hållbar framtid.
